Poem

Hör du mig?
Ser du mig?
En fråga jag alltid frågar mig
Det är så otydligt
Allting är en suddig massa
Det känns som att man står utanför,
fast man ändå är där mitt i allt
Det känns som att man är en del av det hela
men att det saknas det där sista
Var finns det sista?
Det där sista som gör att jag får finnas

Det som skulle få dig att se mig?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0